...att kopiera in ett gammalt inlägg, men jag tycker att det är så bra och det passar in en dag som denna.

Från Mars 2010:

...kalsongerne loss det är vår!

6 långa, mörka, kalla månader är över. Äntligen har det blivit dags att släppa på underpantalongerna. De har fungerat som min egenvalda isolering. Kan jag inte stänga in mig i lägenheten och gå i ide under vintern, så kan jag åtminstone bära rustning när jag går ut för att möta kung Bore.



/Jesper

...Staffan Ling.

Hittade ett gammalt klipp på en ung Staffan Ling. Denna gigant som jag och min bror har någon underlig förkärlek till.

Titta och njut när "Lingen" kör någon slags rap i en oklar musikvideo.



// Joel

...musik.

Enligt radiostationen Mix Megapol, blandar dom nya och gamla låtar.

Jag skulle vilja säga att dom blandar ihop nya och gamla låtar.

Butiken mitt emot där jag jobbar håller på att bygga om. Och i sedvanlig ordning när byggarbetare är på plats så spelas en radio Mix megapol. Även denna gång.

Värden för programmet som spelas påar så här:
-Och nu kommer den här nya med Patrik Isaksson.

Alltså denna:

Patrik Isakssons låt Du får göra som du vill. Som är från 1999.

MIX Megapol, vi blandar ihop nya och gamla låtar!

// Joel

...byggas utav glädje.

På wikipedia, den ständigt flödande källan av kunskap, hittade jag detta.
"Musik är en vetenskapligt eller konstnärligt ordnad mängd av toner av vanligen olika höjd och klang ordnad efter rytmiska, harmoniska och melodiska mönster över viss tid, oftast kombinerad också med tystnad (pauser)."

Jag fastnade för två saker i den formuleringen.  Det första var det vetenskapliga i musiken. Ofta när jag tänker på musikskapande (1-2 gånger/decennium) så ser jag framför mig någon sittandes vid sitt piano, alltid med en halvrökt cigg i mungipan (jag vet inte hur den alltid kan vara halvrökt. Någon gång måste det tändas en ny). Den sanne konstnären helt enkelt som värker fram sina låtar. Det behöver inte betyda att det alltid gör ont att krysta fram en låt. Det kan lika gärna vara en gladsång, men det finns alltid mycket känslor med i skapandeprocessen.

Men när jag tänker på hur man kan ta fram en låt rent vetenskapligt, så ser jag denne någon framför mig igen, sittandes vid sin dator. Låtmakaren(vi säger att denne gör en partylåt. Det skulle lika gärna kunna vara en kärlekssång) bygger upp sitt verk med precis rätt toner, melodier och rytmer för att det ska slå an en ton i oss som säger:"dansa du glade, tills du inte längre är glad!" Crescendot kommer i precis rätt sekund för att taket ska lyfta och det ända du ser är stjärnor. Jag får känslan av att den låtmakaren har lite psykopatiska drag. Denne spelar på andra människors känslor för att de ska dansa efter dennes pipa. Själv sitter den känslokalla låtmakaren lugnt tillbakalutad vid sin dator, cashar in stimpengar och har redan börjat "prodda" sitt nästa verk.

Det andra som slog mig var tystnaden. Tystnaden finns där för att rama in det man faktiskt hör(vet inte om man kan säga att man hör tystnad) vare sig det är förväntansfullt, obekvämt eller bara helt galet.

/Jesper

...klassiska tv-repriser som endast setts av sjukanmälda och nattugglor:

5. Tillbaka till Aidensfield.
Riktigt fin serie som sänts sen tidernas begynnelse, åtminstone sen min begynnelse tror jag. Gillar du små pittoreska brittiska landsbygdshus och underbara accenter kombinerat med en sömnig handling som än dock är fylld med klassisk brittisk sarkasm, så är det serien för dig.

4. MacLeods döttrar
Det är något speciellt med landsbygden. Denna gång i Australien. Vem skulle inte vilja tillbringa åtminstone en sommar på Drovers Run bland en och annan pickup, solbrända vackra damer och herrar, jeans och cowboyhattar, för att inte tala om fin aussie engelska.

3. Oprah Winfrey Show
Vi har skrattat och gråtit tillsammans med henne, nickat instämmande åt hennes kloka tankar, blivit förfärade över de orättvisor som härjar i världen och känt en tillhörighet när hon skänker de mångmiljonbelopp till organisationer som verkar mot dessa orättvisor. Vi, och tusen och åter tusen av de amerikanska kvinnorna som gärna ropar "wow" när det passar dem själva. Oprahs show var även en fantastisk språngbräda för allas vår dr Phil.

2. Xena, krigarprinsessan
Lucy Lawless i högform som den mäktiga Xena. Hon färdas mellan Valhall och Akropolis, saxiska bönder och pamparna i de stora slotten tillsammans med sin ständige följeslagare och själsfrände, den väna Gabrielle. Fightingscener som inte är av denna värld toppas med Xenas karaktäristiska stridsrop och hennes bumerang-ring till vapen. Always coming back to her. 

1. Kvinnofängelset
Vinnaren blir serien som jag och många med mig satt uppe på nätterna under det sena 90-talet för att följa. Kvinnorna på avdelning H på Wentworth Detention Centre visade upp en värld som inte tidigare visats. Mördare, mödrar, oskyldigt dömda och bakom galler gömda. De hölls hårt uppvaktade av fängelsevakterna, inte minst Joan “The Freak” Ferguson. Hon var verkligen freakad. Trots det hårda klimatet fanns där en omsorg om varandra som lyste igenom. Till och med "The Freak" kunde vara lite av en mjukis ibland trots sin korrupta läggning. 

/Jesper

...vaknar med morgonfriss på skägget...



...är det dags att raka sig då?

// Joel

...klassiska tv-repriser som endast setts av sjukanmälda och nattugglor:

5. Tillbaka till Aidensfield.
Riktigt fin serie som sänts sen tidernas begynnelse, åtminstone sen min begynnelse tror jag. Gillar du små pittoreska brittiska landsbygdshus och underbara accenter kombinerat med en sömnig handling som än dock är fylld med klassisk brittisk sarkasm, så är det serien för dig.

4. MacLeods döttrar
Det är något speciellt med landsbygden. Denna gång i Australien. Vem skulle inte vilja tillbringa åtminstone en sommar på Drovers Run bland en och annan pickup, solbrända vackra damer och herrar, jeans och cowboyhattar, för att inte tala om fin aussie engelska.

3. Oprah Winfrey Show
Vi har skrattat och gråtit tillsammans med henne, nickat instämmande åt hennes kloka tankar, blivit förfärade över de orättvisor som härjar i världen och känt en tillhörighet när hon skänker de mångmiljonbelopp till organisationer som verkar mot dessa orättvisor. Vi, och tusen och åter tusen av de amerikanska kvinnorna som gärna ropar "wow" när det passar dem själva. Oprahs show var även en fantastisk språngbräda för allas vår dr Phil.

2. Xena, krigarprinsessan
Lucy Lawless i högform som den mäktiga Xena. Hon färdas mellan Valhall och Akropolis, saxiska bönder och pamparna i de stora slotten tillsammans med sin ständige följeslagare och själsfrände, den väna Gabrielle. Fightingscener som inte är av denna värld toppas med Xenas karaktäristiska stridsrop och hennes bumerang-ring till vapen. Always coming back to her. 

1...

/Jesper

...klassiska tv-repriser som endast setts av sjukanmälda och nattugglor:

5. Tillbaka till Aidensfield.
Riktigt fin serie som sänts sen tidernas begynnelse, åtminstone sen min begynnelse tror jag. Gillar du små pittoreska brittiska landsbygdshus och underbara accenter kombinerat med en sömnig handling som än dock är fylld med klassisk brittisk sarkasm, så är det serien för dig.

4. MacLeods döttrar
Det är något speciellt med landsbygden. Denna gång i Australien. Vem skulle inte vilja tillbringa åtminstone en sommar på Drovers Run bland en och annan pickup, solbrända vackra damer och herrar, jeans och cowboyhattar, för att inte tala om fin aussie engelska.

3. Oprah Winfrey Show
Vi har skrattat och gråtit tillsammans med henne, nickat instämmande åt hennes kloka tankar, blivit förfärade över de orättvisor som härjar i världen och känt en tillhörighet när hon skänker de mångmiljonbelopp till organisationer som verkar mot dessa orättvisor. Vi, och tusen och åter tusen av de amerikanska kvinnorna som gärna ropar "wow" när det passar dem själva. Oprahs show var även en fantastisk språngbräda för allas vår dr Phil.

2...

1...

/Jesper

...veta hur det gick för barnstjärnan i  Emil i Lönneberga?

Se här:


Då                                                                     Nu


// Joel

...ett parti i Svensk politik som heter Sveriges Pensionärers Intresseparti, förkortat SPI. Det är ett så kallat "tvärpolitiskt"-Parti. Dom anser sig alltså varken höger eller vänster i den politiskablock-skalan.

Det jag funderade över om dom har något "ungdomsförbund"?  Och om det finns, vad är det då för åldersgräns för att gå med? Mellan 60-64 borde vara rimligt.

Lite exra kul är att tänka att ungdomsförbundet har haft värsta "skandalfesten" med spetsade dropp. Och så sitter SPI på sina möten och säger: -att dessa ungdomar inte kan växa upp. Vi står inte för vad vårt ungdomsförbund har för happenings.

// Joel