Jag måste...

...erkänna en sak. Ett par månader innan min bror erbjöd mig att bli gästbloggare här på howlinhoglund, så hade jag startat upp en egen blogg. En blogg som jag inte hade gått ut med att den fanns och som inte hade någon besökare, men ändå en blogg. Jag la ner den för bara några veckor sen utan att ha skrivit ett inlägg i den sen jag började här på howlin. Men jag var tvungen att spara ett inlägg som ett arv från en tidigare era. Håll till godo go vänner.

/Jesper


Att vinna är så mycket större än att inte förlora.
När man tävlar, vad det än handlar om, bör man utgå från att man ska vinna. Inte att man inte ska förlora. Är det verkligen någon skillnad? Ja, tänk dig att du innan spelet börjat tänker:"Åh, idag ska jag inte förlora!" Där någonstans har du redan ställt in dig på att du kan förlora och känslan som inställer sig om du ändå, mot förmodan, skulle vinna är lättnad. Om du faktiskt skulle förlora så var du redan inställd på det och kan där med ta emot det med en lätt besvikelse. Tänk dig att du istället tänker:"Åh, idag ska jag vinna!" Känslan vid vinst blir då fullkomlig glädje och vid en, trots allt, möjlig förlust skulle du bli arg och besviken på dig själv för att du inte lyckades vinna. om vi nu ställer de här känslorna mot varandra.

Att vilja vinna:                                                  Att inte vilja förlora:
Vinst:            Glädje                                                        Lättnad
Förlust:          Ilska                                                          Lätt besvikelse

För egen del är det ett lätt val. I min värld är glädje och ilska betydligt attraktivare känslor än lättnad och likgiltighet. Idag har jag förlorat en match i FIFA 08, två rundor coronne, en omgång poker och en gång i fyrmanswhist. Ilskan har växt sig stor. Inte minst för att det var min mor som avgjorde whistomgången och min 8-åriga lillebror som vann FIFA 08-matchen. Men det betyder att det blir desto skönare och mer glädjefyllt att vinna nästa gång.

Kommentarer
Postat av: inger

håller helt med dej, kunde inte ha uttryckt det bättre själv!!!!!!!!!!!!!!!!!!

2010-02-28 @ 15:10:13
Postat av: Josefine

jag läste första stycket och tänkte "undrar om jag vet vilken kväll han skrev det här". Och tänk! Glad att jag i några av de där fallen kunde få vara med och dana karaktär. Speciellt nöjd över att kvadda från fel sida liksom i coronnen.



Det låter vackert. Så vackert att jag är böjd att hålla med. Vem vill känna lättnad när man kan känna glädje liksom. Men är ju ändå där jag landar... Avtrubbad av min uppväxt eller nåt.

2010-03-03 @ 09:30:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback